Konstresan del 3

Plötsligt en dag, efter att jag sovit dåligt i tre nätter, hörde jag en annan röst. En som var hotfull och krävande och tvingade mig till att göra en mängd otäcka val. Det var mycket skrämmande och jag trodde att detta var det som var helvetet fast på jorden. Jag sökte hjälp. Jag hade fått en psykos. På sjukhuset fanns papper och oljekritor. Jag målade frenetiskt från morgon till kväll. Kändes otroligt lyxigt att bara få måla och sedan få färdig mat emellanåt.
Det fanns ingen vettig förklaring till varför jag fått psykosen. Möjligtvis stress och sömnbrist. Men annars stämde jag inte in i mallen för de som brukar få psykos. Inte heller min relativt höga ålder stämde in då man brukar vara betydligt yngre. Hur som helst ledde det till mycket målande. Bilderna ovan gjorde jag på sjukhuset. Hemma gick jag så småningom om till att måla i akryl vilket jag fann mycket roligt och lättare än oljekritor. Rösten i mitt huvud försvann. Både den onda och den goda. Den goda sa faktiskt farväl. (fortsättning i nästa inlägg)