Överst: Jag.
Och om någon undrar vem modellen är till Malin Lindgrens (Malin Turinna Lindgren) underbara bilder från den tiden så avslöjas det här och nu: JAG! Det är lite Mona-Lisa över mig.
k
Sen kommer Minnessaker! Prinsessring från Anette Blåberg som jag ska ha när jag behöver energi och kreativitet. Thékopp från Malin Lindgren och Helena Willis. Inköpt med tanke på alla blommor på min dåvarande balkong. Tvålfat från Anette Blåberg inköpt i England när jag hälsade på henne där.
Randig vas från Malin Lindgren för att hon tyckte att det var en ’’Jeanettevas’’. Rosenvas som jag köpte på Liselotte Watkins hemmaloppis för några kronor när hon sålde sitt hem inför New Yorkflytten.
På Kammakargatan 27, 2 trappor över gården satt jag från hösten 1994 till 1998.
Det var illustratören Anette Blåberg som tog mig dit. Vi hade gått i samma klass på Berghs Shool of communication.
I samma rum satt även illustratören Malin Lindgren som jag sedan delade lokal med i sex år. Hon har så dåligt minne att hon får fråga mig om sitt liv. För jag minns allt före 1999. Hon minns bara ett uttryck hennes morfar sa när han var gammal och senil. Men vad det var, det minns inte jag.
Jo, nu har jag frågat Malin och det var:
– Livet är en strid, sa moster Lotten.
(Bra sak att minnas!)
I andra rum satt illustratören Kenneth Andersson, grafiske formgivaren Lars E Pettersson och illustratören Charlie Norrman.
När Anette Blåberg var både mammaledig och boendes i England, hyrde hon ut sin plats till illustratören Liselotte Watkins.
Liselotte och jag delade telefon. Jag brukade skoja med henne att Italienska Vogue hade ringt henne och andra glamorösa kunder. Det roliga är att hon sedan åkte till New York och etablerade sig där. Och vad hände? Jo, hon fick all världens glamorösa jobb. Som till exempel Italienska Vogue. (Och nu år 2010 bor hon i Milano.)
När Liselotte for iväg till glamouren kom istället Helena Willis till ateljén. Då med bokdrömmar! Och de slog in med råge.
Så en dag skulle lokalen byggas om till lägenhet. Vi snurrade runt hela stan för att hitta en ny. Slutligen blev det på samma gata: Kammakargatan 62 där vi hyrde in oss hos Camilla Blom, numera Blom-Polfeldt, i en lokal som tidigare varit jästfabrik.
På bilderna:
vid runt köksbord hemma hos mig: Liselotte och Malin, pratandes i telefon: Liselotte, mörkt hår: Malin
flinig tjej: jag, vid ritbordet med målning: Anette
