Helena Willis på Seriegalleriet

Idag hade min kompis Helena Willis vernissage

på Seriegalleriet, St Paulsgatan 14.

Eftersom det är min blogg får jag skryta över Helena hur mycket jag vill. Spring dit om du vill köpa original av kvinnan som ligger 3:a på the famous lista mest utlånade böcker år 2009. 2:a ligger ingen mindre än Astrid Lindgren. Och 1:a är Herr Mysterium själv, Martin Widmark som skrivit Mysterieserien om LasseMajas detektivbyrå som Helena illustrerat. Det är original från den bokserien, samt julkalandern 2006, som hon nu ställer ut.

(Jag vill också komma med på den där utlåningslistan. SNÄLLA – LÅNA MINA BÖCKER! Det är såå jobbigt varje år när listan kommer och kollegorna börjar: I år är jag på plats 74! – 74, jag är på plats 59. En än större anledning till att låna mina böcker är att jag får typ en krona per utlånad bok.Om alla Sveriges invånare lånade en bok av mig per år så vore det toppen. Förresten tycker jag att du ska låna böcker överhuvudtaget. Det är ju nästan overkligt att man får låna hem böcker helt gratis. Och samtidigt gynna kulturen.)

Helena Willis och jag. Jag känner henne!

Vi har delat lokal. Men på den här bilden är det jag som är stjärnan.

Martin Widmark skriver ungefär en sådan här bok i veckan. Skulle man kunna tro i alla fall. Många är det. Helenas penna går varm.

Omslaget till Kärleksmysteriet.

Så här kan man känna sig. Typ dagligen.

Julkalendern 2006.

Helena ritar inte som normala illustratörer. Nej, hon ritar nästan varje grej för sig, jättestort, scannar in i datorn och pusslar ihop där till en bild. Ovan ser du ett piano i en stor bild. Nedan ser du pianot som det var tecknat – allena på ett A3- papper. Jag vet inte vad det här beror på. Troligtvis har hon bara tjocka penslar och väldigt mycket tusch som annars bara skulle stå och skräpa. Storhetsvansinne är annars ett ord som inte passar in på Helena.

Om man skulle pussla ihop bitarna i originalstorlek skulle bilden bli som en jätteaffisch eller stortavla i tunnelbanan. Intressant tycker jag. Tekniken gör henne väldigt flexibel. Hon kan ju flytta på pianot och gubbarna i all oändlighet. Sitta där och leka för sig själv: Nu står pianot till höger, å nu är det helt upp å ner, nu går det runt i en ring å nu jag duplicerar det till fler …

En pianobild bör ägas av en pianist. Jag ringde därför genast min väninna Grethe Rottböll vars man är pianisten Håkan Sund.

– Ska du inte köpa en pianobild av Helena Willis?

– Tycker du det? sa Grethe.

– Ja, det tycker jag.

– Då gör jag det, sa Grethe.

(Grethe är den mest shoppingbenägna jag känner.)

För inte länge sedan gick debatten het om att illustratörerna censurerades i barnböckerna.

Helena gjorde en test. Hon ritade en rökande man …

… hon ritade bajs!

Och hon ritade ett skridskoåkande barn UTAN hjälm!

Jag vet inte vilken synd som var värst, men bilderna gick igenom censuren.

Förläggaren måste ha tittat sig blind på flickans knäskydd och annat förträffligt.

Det sägs och stämmer ofta att illustratören ritar sig själv. Att man ser illustratörens personlighet i dess bilder. Här ser man helt klart att så är fallet. Men det som är konstigt är att Barbro Palm, som hon heter den ritade damen, är ännu mer lik mig. Vi har precis likadana glasögon.

Se även hur Helena utnyttjar papprets yta. Det som inte får rum där pappret tar slut kan man alltid rita vid sidan om. Som en fot. Man anar knogen, till högersidans hand, uppe till vänster intill mobiltelefonen. Hon spar in på tuschet för ögonpupiller och sätter dit dem i datorn då hon vet åt vilket håll personen ska titta. Eller är det en flexibel pupill man ser upptill i vänsterkanten?

Ovan: Ivy Roos i boken.

Nedan: originalet till Ivy Roos.

Ovan: originalet till flickan på bilden nedan.

Och nedan ser du resultatet i boken.

Helena Willis med författaren Martin Widmark.

Ovan: bilden i boken och

nedan som killen var ritad.

Den här bilden äger nu JAG!

Helena med sin förläggare Monica Stein, Bonnier Carlsen.

Monica: Nu är mysterieböckerna tryckta i nästan 2 miljoner exemplar!

(Då ska man veta att en normal utgåva är 3000 ex.)

Med sin charmiga, roliga tecknarstil har Helena gjort sitt avstamp i historien. Många barn kommer minnas hennes bilder som vuxen såsom vi minns bilder av Ingrid Vang Nyman och Björn Berg. Och hennes ’’linje’’ kommer diskuteras inom konsten.