Varför då? Varför ska just jag hit? Vad ska hända?
Vilka är de här? Varför ska jag ta av mig kläderna? Varför tar de i mig? Jag är rädd.
Hur kan man förbereda ett barn med cp-skada inför sin första CPUP-mätning? Det var frågeställningen som Habilitering & Hälsa i Stockholms läns landsting ställde sig. Hur kunde de få barnen att känna sig delaktiga?
Arbetsterapeut Ylva Bergh fick en idé om att en saga kunde vara modellen. Projektledare blev Katarina Kindwall som kontaktade mig för uppdraget saga och Katja Bertell för att göra film av sagan.
Redan efter några minuter i första mötet med Katarina blev jag varm om hjärtat. Det var glädjande att i dessa spartider få veta att Landstinget satsar på ett sådant fint projekt för att hjälpa barn. Det är respekt. Med hjälp av sagan och filmen kan nu både barn och deras föräldrar få en inblick i vad som kommer att hända när de för första gången ska mäta hur mycket barnet kan böja och sträcka på sina armar och ben så att de i tid får rätt behandling. Mätningen kommer de få göra regelbundet under hela sin uppväxttid.
I flera möten diskuterade vi hur vi skulle gå tillväga, vilken nivå vi skulle lägga oss på, på vilket sätt skulle vi berätta. Ylva Bergh hade skrivit en grundhistoria så att jag kunde förstå hela processen. Jag fick också vara med vid en mätning av en liten kille. Sedan skrev jag utkast på flera olika historier och vi fastnade för den om en liten figur som skulle ta reda på svaren på barnens undringar. Hur skulle figuren se ut? Vad skulle den heta?
Den här skulle kunna sys upp och användas under mätningen så att det blev som en lek.
Men så här tuff blev hon – Undra Undersökare. Fast med mantel. En liten hjältinna.
Nedan följer några bilder ur boken, men utan text.
– Hur går en mätning till? undrade en pojke.
Undra undersöker och dokumenterar för att ge svar.
Själva mätgrejen. Konstig!
Men det tar tid att göra alla mätningar så man hinner tröttna. Bara en liten stund till ber arbetsterapeuten.
På Gotland hittade jag ett majsmaterial på Leva kungslador som jag tillverkade en Undra i och skickade semesterbilder till de andra i projektet.
Länk till filmen gjord av Katja Bertell. Det är hennes första film och tillverkad under tiden som hon lärde sig. Jag är så imponerad! Ljuden gjorde vi själva en dag hemma hos mig. Ja, en knarrande dörr fick vi hitta hos en bortrest granne dit en annan granne hade nyckeln.
Här är vårt glada arbetsteam: Ylva Bergh, Katarina Kindwall, Katja Bertell och jag Jeanette Milde.
Ens arbete är en del av livet. Därför är jag extra glad åt när jag får möjligheten att arbeta med projekt som känns angelägna samt med människor som gör det underbart att arbeta. Tack!
SSlutligen vinkar Undra Undersökare hej då! Tillverkad av Ylva Berghs mamma. Liknande kommer sys upp till alla habiliteringar i Sverige för att möta barnen när de kommer på sina mätningar.
’’Det var galet roligt att få jobba ihop med dig.
Vi kan väl starta en ljud och animeringsfirma?
"Fina bilder och knarriga ljud"?
/Kram Katja’’
TILL HEMSIDAN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar